Har gjort en ny artikelserie för Aftonbladet Plus, där jag pratar med folk som har hoppat av olika slutna, destruktiva rörelser eller “sekter”. Först ut är en intervju med Stefan Tunedal, 56, som gick med i Scientologikyrkan när han bara var 19 år gammal. Efter en tid i kyrkans toppskikt i USA blev han allt mer skeptisk till deras ledning, och när han till slut tog mod till sig och lämnade Scientologerna 2010 hävdar han att han blev trakasserad:

De hade lagt lappar i lådan hos mina grannar. De varnade dem för att jag var en ”anti-scientolog” som hade skrivit en ”anti-bok om scientologi”. Det stod att personer som attackerar scientologerna ofta gör sig skyldiga till ”dåliga handlingar”. Med andra ord, eftersom jag kritiserar scientologerna är det stor risk att jag är kriminell.

Intervjuade nyligen en fascinerande kvinna för Aftonbladet Plus. Kari Rosvall fick vid 64 års ålder sitt livs chock – hon blev till som en följd av nazisternas ökända avelsprogram Lebensborn. Programmet, som leddes av Heinrich Himmler, var till för att främja den ariska rasens framväxt och Karis biologiska pappa var en nazistisk officer som gjorde en norsk kvinna gravid.

Vid tre års ålder blev hon adopterad av en svensk familj, och det skulle dröja över sextio år innan hon fick veta den mörka sanningen om sina rötter:

Det var en sådan chock att få veta sanningen. Det tog två veckor innan jag kunde börja ta in det.

Kickar igång frilansåret 2016 med en ny, rafflande artikel om mitt favoritämne alla kategorier. 🙂 Har pratat med Ken och David Widner, som är systersöner till två av rymlingarna som utförde den famösa “Flykten från Alcatraz” 1962. Sent i fjol låg de bakom offentliggörandet av en tidigare okänd bild som påstås föreställa deras morbröder John och Clarence Anglin på flykt i Brasilien 1975. I intervjun sa de att de sitter inne på fler bevis för att deras morbröder klarade sig – och att de är dem på spåret:

Familjen har länge vetat att John och Clarence klarade sig, det är inget vi insåg först nu. Men det tog lång tid innan vi kunde lita på någon inom polisväsendet tillräckligt mycket för att visa det vi visste. Och det här är ett test för polisen också; nu får vi se om vi verkligen kan lita på dem. Innan vi kan leda polisen till var vi tror att de befinner sig vill vi vara säkra på att de inte sätter handklovar på våra morbröder.

Efter nyår drar USA:s presidentval igång på allvar, och Donald Trump leder som bekant i flera opinionsmätningar bland de republikanska kandidaterna. Jag tog hjälp av professor Erik Åsard vid Uppsala universitet för att skapa en bild av hur USA – och världen – kan komma att se ut 2020 om vi får en president Trump. Han varnar bland annat för att den högljudda affärsmannen kan komma att dela upp landet i två starkt polariserade läger:

Om Trump blir vald är risken att det blir väldiga motsättningar i samhället mellan hans anhängare och motståndare. Skräckscenariot är att det ökar spänningen så mycket att det leder till våldsamma demonstrationer på gator och torg.

I dagens Aftonbladet har jag skrivit ett dokument om Johan Gustafsson, som kidnappades i Mali för fyra år sedan och hålls som gisslan av en gren av al-Qaida. Pratade med chefen för den sydafrikanska hjälporganisationen Gift of the givers som är engagerad i fallet, och han sa att förhoppningen är att Johan ska komma hem till jul. Känns tyvärr orealistiskt, men man kan ju hoppas!

Har gjort en artikelserie i tre delar om id-kapningar som rullade på Aftonbladet Plus den gångna veckan, och i dagens papperstidning (del ett och halva tvåan). Att stjäla någons identitet hör till det snabbast växande brotten i landet just nu, och de experter jag pratade med menar att Sverige som samhälle har dåligt inbyggda skydd för att skydda individen från att drabbas.

I del ett pratade jag med Johan Viktor, en före detta yrkeskriminell som förklarade hur id-kapningar går till från brottslingars perspektiv.

I del två pratade jag med en kvinna som fick sitt id kapat av en tjuv som sedan köpte varor på nätet i hennes namn, och i den tredje delen intervjuade jag Leif, 76, som råkade ut för så kallad lagfartskapning: när han vaknade upp en dag hade tjuvar helt enkelt tagit över hans sommarstuga genom att skriva över lagfarten på den till sig själva med hjälp av en förfalskad namnteckning. Som han sa:

Jag är gammal pensionär, och så ska man leva de åren i oro. Det var en mardröm.

Har gjort en stor granskning av snabbmatsjätten Kentucky Fried Chicken, med anledning att de inom kort öppnar sin första restaurang i Sverige. Efter att ha tagit del av amerikanska PETA:s dolda kameran-reportage från KFC:s underleverantörer blir jag inte direkt sugen på friterad kyckling: de små fjäderfäna lever ofta sina korta liv i skitiga förhållanden, hopträngda i absurt små burar, och i USA dör många kycklingar på ett horribelt sätt genom att skållas levande.

Man får hoppas att leverantören till KFC-restaurangen i Lockarp sköter sig bättre, men bra lär kycklingarna inte ha det. Här i Sverige har vi relativt strikta djurskyddslagar, men den svenska restaurangen kommer att köpa in sina kycklingar från Holland.

Två helt olika knäck lades upp på Aftonbladet Plus idag, men de har en sak gemensamt: Halloween. När jag var liten firade man inte skräckens högtidsdag den 31 oktober, men the times have changed och nu är det väldigt Svenne Banan att knacka dörr och tigga godis.

Och titta på skräckfilmer, förstås. Jag har pratat med psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som förklarade på ett intressant sätt varför vi människor älskar att bli skrämda, och vilka delar av hjärnan som triggas igång av olika typer av skräck. Mycket fascinerande!

Det andra knäcket handlar om att Jorden just nu på lördag, under Halloween, kommer att få påhälsning av en stor asteroid. Den kommer att flyga ovanligt nära, och går att se med hjälp av teleskop kring klockan 16 svensk tid om man riktar blicken mot Karlavagnen.

Med “nära” menas i det här sammanhanget nästan 500 000 kilometers avstånd, så det är ingen risk att Jorden kommer att gå under innan “bus eller godis”-ungarna ringer på dörren framåt kvällningen.

Knäcket gick även i papperstidningen 29/10:

För ett tag sen intervjuade jag författaren Magnus Linton, som är aktuell med sin reportagebok “Knark: En svensk historia”. Intervjun går i dagens Aftonbladet, och det blev ett intressant prat om vad som bara kan ses som ett fatalt politiskt misstag: tanken att Sverige skulle vara ett helt narkotikafritt samhälle, en vision som drevs från slutet av 1970-talet och framåt.

Tanken må ha varit god, men effekten blev den motsatta: idag har Sverige några av de högsta narkotikarelaterade dödssiffrorna i EU. Vården av de som redan är narkomaner har blivit eftersatt här i landet, vilket – som Linton säger i intervjun – har resulterat i att tusentals människor kan ha dött i onödan.

I morgon har det gått 30 år sen Ulf Lundell släppte den skiva som många håller som hans mästerverk: “Den vassa eggen”. Jag berättar historien bakom hans skilsmässoepos i dagens Aftonbladet, och det är en minst sagt stormig historia: inspelningarna försenades och flyttades från Köpenhamn till Stockholm på grund av Lundells alkoholism.

Men det blev som bekant en lysande platta. Jag lyckades inte få tag på Lundell själv till mitt dokument, men jag pratade med skivans producent Lasse Lindbom och två av de mer framstående musikerna på skivan: Niklas Strömstedt (klaviatur) och Janne Bark (gitarr). I detta nu sitter jag med titelspåret i mina hörlurar när jag jobbar – den låten innehåller några av Lundells enklaste men mest drabbande textrader:

Jag ville dej aldrig nåt illa
men jag gjorde ont ändå
Det är bäst nu att jag håller mej stilla
nu när jag vet hur det kan gå