I går skrev jag om tio bortglömda militära operationer under det andra världskriget. I dagens Aftonbladet har jag skrivit om en annan fascinerande aspekt av det 75-årsjubilerande kriget: de mordförsök som gjordes på Adolf Hitler, både före och under kriget. Vissa uppskattar att det gjordes uppemot 50 mer eller mindre seriösa försök att lönnmörda führern; jag har listat de tio som kom närmast att lyckas.

De som har sett Tom Cruise-filmen “Valkyrie” (2008) känner till 20 juli-attentatet, det mest berömda försöket där en bomb var en hårsmån från att döda Hitler på sommaren 1944. Men flera andra försök var också svindlande nära att lyckas: snickaren Elsers bomb 1939, som exploderade tretton fjuttiga minuter efter att Hitler avslutat ett tal; major von Tresckows bomb 1943, som smugglades ombord på ett flygplan Hitler flög med men som inte exploderade alls på grund av att det var för låg temperatur i lastutrymmet.

Små, slumpmässiga saker som förändrade historien. Svaret på den självklara frågan – “hur hade kriget utvecklats om Hitler hade dött i ett tidigare skede av det?” – får vi aldrig veta. Men när jag gjorde research för det här knäcket fick jag en olustig känsla: det var som att en mörk kraft höll sin hand över den tyska diktatorn, gång på gång på gång; en kraft som hela tiden skyddade honom från de som ville ta hans liv. Ateisten inom säger att såna tankar bara är trams; det finns inga övernaturliga krafter i världen. Det finns bara människor, och så finns det slumpen.

Men när jag tänker på den där tyska officeren som – helt omedvetet – flyttade på Stauffenbergs bomb strax innan den skulle explodera…då undrar jag. En halv meter åt höger: det var allt som krävdes för att förlänga führerns liv och, i förlängningen, det enorma mänskliga lidande som han till stor del bar ansvar för.